Inkommande, utkommande pretentiösa livsdiversen som jag inte skyr göra mig emotionell över i tid och otid, minnen och nytt och overkligt att skramla samman och lämna här, för att våga låta glömma i förtroende. Ett schema över en abstrakt resa i en konkret värld, en odyssé i huvudbry. Välkommen!


torsdag 16 oktober 2008

Dikt #3



"Skyggling"
(-08, H. Lindholm)

Det finns inga vägar utmed dessa länder,
här gungar ingen säd och faller ingen frukt.
Väder blåser iväg och kyler hans händer.
Regnet är kallt men känner ingen fukt.

En barnackad skyggling finner inga tak,
när valsen är över och själv står han kvar.
Ostolt och med rygg i en kurva slak,
står han, ensam, naken och alldeles bar.

Förbarme förbarme, du din andes lust.
Vidkom ditt sinne och se mig här.
Jag stod och sökte, men fann dig just,
du lurar mig ej, jag vet vem du är.


1 kommentar:

Betty sa...

Super-duper. Så vackert och så precist. Dela med dej till hela världen. Ma