Inkommande, utkommande pretentiösa livsdiversen som jag inte skyr göra mig emotionell över i tid och otid, minnen och nytt och overkligt att skramla samman och lämna här, för att våga låta glömma i förtroende. Ett schema över en abstrakt resa i en konkret värld, en odyssé i huvudbry. Välkommen!


fredag 29 oktober 2010

The epiphany at days end

Idag, världen, hade jag alla svar...

tisdag 26 oktober 2010

spröjs eller icke

Logga in, läser jag bestämt högst upp i marginalen när jag passerar sidvyn. Logga in! Jag fantiserar att tonläget är högt och uppmanande, hänsynslöst nästan otrevligt bestämt. Bäst att lyda. Dendett kommer vara klokare än jag om femtio år, och jag vill inte vara sen med att bygga upp förtroendet. Jag loggade in. Fred!
Bestyret med soffbordet fortsätter som en odyssé ut i det okända. Kommer inte bära hem et heller. Det är en smula överdesignat, något som ofta händer när just händerna är fria. Den rena linjen är så enkel att bryta. Blir mer och mer skeptisk till dekor i övrigt. Jag tror fan inte det kan rädda någon. Pyntmasshysteri är ordet jag väljer att pannvecka ansiktet för ikväll. Människan måste väl för bövelen vara boss över sina ting, och inte tvärt om. Minimera och osynliggör möget, ska jag göra - fast på ett smart sätt. HUR, är en fråga att brottas med imorgon. Jag är hoppfull. Miguel Salinas, en av mina lärare från tiden då jag pluggade i växjö, sa en gång att "good design tends not to be noticed". någonting som retade mig då, men som tusan i mig blir sannare och sannare. Jag vill hellre se dig på andra sidan soffbordet, än något pyntmög som hänger och dinglar någonstans. Men som med mycket, var jag bara tvungen att prova på själva idén, om det gick att göra, och det gjorde det. Nu fortsätter experimentet. Bilder på transformationen bifogas vid kulmen av varje skede. Som sig bör. Först upp blir att prova svälla träet iförd en järnkrage. stay tuned! Kulmen av varje skede är ofta och gärna, nuförtiden. Besöken hopar sig och jag längtar också besöka. De senaste åren har jag besökt som en tok. Farit hit och dit med flit och jag har alltid gillat det. Nu är jag stationär och en inskränkt södermalm-telefonplanare, mer eller mindre. Vi borde göra fler dagsutflykter. Hmpf, vi, JAG borde. Herre över sin egen borg om man får be. Ta tag i det Henkhenk. -I will!
Henk Återkomsten

tisdag 19 oktober 2010

Sudden suddig death

Inga bilder göro sig själv, verkligheten rättvis! Här kommer därför en craftad stämningsbild. Gör sig beredd, känn in den, och minns den för bakom glasögona finns samma jag, bara, en gnutta mer skarp än innan. Over and out.

Ku klux klart man hänger med

Ku klux klan, finns de fortfarande? Om man läser aftonbladet kan man snabbt konstatera att; ja, de rider ännu sina hästar genom träskmarkerna i sina avlidna mödrars bakgårdar. Fascinerande att när en del av världen blir mer och mer civiliserad och kärleksälskande, så finns där några som kompenserar för motaktionerna. Att vara tvär, där finns tydligen en kvot att fylla. Jag kände mig väldigt tvär idag, men tvär på ett rätt charmigt sätt, om jag får drista mig, jag gillar nämligen den sidan av mig... Jag är fylld av så många viljor att det direkt var helt värdelöst att försöka mig på skoluppgiften att rita en planlösning åt en barnfamilj på en herrgård. Det gick inte. Jag kastades mellan drömmar och verklighet och landade i en kompromiss, tråkighetens högborg. Tråkigt är en standard jag aldrig gillat. Sen spontanåt Caspar, Erika och jag pizza på Angelos vid Hornstull och Caspar sådde fröer i huvudet som jag kommer låta växa tills imorgon, grodda av sig på pappret. Stordådet är nära. Hoppet återvänder som ett glas vatten efter en svår törst. En gång när jag vaknade mitt i natten och var jättetörstig, låg jag länge och länge och väntade på räddningen; återsomnandet. Vad jag minns har jag aldrig varit så törstig förrut. När jag väl bestämde mig för att mjäkeriet var färdigt och väl gick upp och drack ett stort kallt glas, kände jag hur blodet kom tillbaka till huvudet, det blev varmt och öronen röddes och jag flämtade. Den känslan väntar mig imorgon, hukandes över mitt ritbord. Visst, där är mycket i skallen, och som vanligt har jag just allt där; i skallen. Jag har ännu inte fullfjädrat utvecklat mina antecknings/schemaläggnings/planeringsskills på pappersvara. Där är rörigt nu, som en byrå med omaka strumpor. Måste plocka upp sockorna och lägga dem i rad och räkna dem och bokföra dem och sedan röra ner dem i lådan igen, för, perfect is boring, och boring är en standard jag aldrig gillat.
Hrundi

måndag 18 oktober 2010

Får jag fresta med en fruktklubba...

Ya, middagen står och fräser sin melodi på spisen och det gör ödesbarnen också, ut ur mina högtalare tu. Minnen från ungdomsåren i ett testosteronstint helsingborg gör sig påminnt innan jag minns fridas sexymove och är på banan igen. Hit me, sjunger de, och så går beatet igång. Jag skakar röva bort mot spisen och tillbaka igen. Idag var dagen jag gjorde det, mina vänner. Aldrig mer ska ni tvingas se mig kisa efter klarhet. I slutet av veckan un-skrynklifyar jag mitt anlete för gott och blir med glasöga. Japp. Och när jag kom hem ringde el farso och skaldade om att en resa till Åre över mellandagarna nu är bokad och reseredo. Jag hoppas vi bilar, jag hoppas vi bilar. Det blir precis som old times. Vi fyller bilen med veckobohaget och två bigpack fulla med lösviktsgotte från willys, och så är vi vägarna beträdda i en sisådär åtta timmar eller så. Det är nostalgi. Det är härligt. Mina vänner. Konstiga tider råder. Saker och ting förändras hela tiden verkar det som. Morsan har flyttat från sin bostadsrätt där vi växte upp, och katten är avlivad. Pappas barndomskompis är bortgången sedan i måndags och pappa är själv också nyinflyttad i en lägenhet från villan där vi bott i fyra år. Vi i skolan har nya projekt och jag engagerar mig helhjärtat. B3, där vi ställde ut våra plankanstolar i fjol, ska ha ännu en utställning och vill ha med oss igen. Den här gången blir det kanske bara jag och Orre som ställer upp, men jädrar jag har en idé som rockar. Vi får se! Annars; Köpt proteinpulver och ämnar begynna användningen imorgon då också första ordentliga träningspasset på en tid, ska äga rum. Det är ett bryderi of mine. Träningen. Jag vill, men när oscar lockar med hembakt ute i flempan en solig söndag, tänker jag bannimej inte sitta och söla i en svettig gymlokal. Jag tror jag åt tio stycken, det var soulfood det:)
Henne

onsdag 13 oktober 2010

Kissen som var med oss en stund.

Om jag skulle lägga min hand på din mage, skulle den vara kall. Om jag skulle lyssna på ditt hjärta och dina andetag skulle jag höra marken skaka från under dig, för du är tystad. Om jag skulle söka efter dig springandes över ängen bakom huset, skulle jag finna dig alldeles still, för du är stoppad. Dina ögon svala och din blick för evigt stängd. Tack. Hoppas solen på andra sidan horisonten lyser dina vägar ljusa evigt härliga. Tack, även om du inte kan mina ord.

2001; Last log of Cap. D. Bowman


...

-"The thing's hollow—it goes on forever—and—oh my God—it's full of stars!"

The stargate collapsed into a twisting emptyness filled with the scheme of a million flashing fluorescent lights, and Captain David Bowman was gone forever...



CHAPTER 52
-At stargates end-



------------------------------------------------------------------------------------

Maybe-pile

Har en gay old mornin', med långsamtgående fortskridning. Ska jag skolvägar fara, eller bli hemma och fixa med bestyren vardagen skänker mig. Frågorna hopar sig - jag lägger dem i en maybe-pile och väljer ut en i taget. Men inte nu, för nu är det dans dans dans. Pussycat Dolls (!?) skränar ur de nyanlända högtalarstyckena och det gungar i min datorstol och allt känns aning burleskt och udda, haha. Ärligen så! Och också, ikväll kommer jag att ha sålt min första tingest över blocket. Bordet och stolarna jag så hårt marknadsförde, de låga ni vet, de är soon to be pushing up the daisies. Passed on. Någon trevlig snubbe vid namn David Lindau skickte mig mail och proklamerade sitt intresse. Jag får en tjuga, och han får bord och stolar. Rättvist och utan ocker. Som det ska vara. Min förhoppning är att där kommer finnas en Stockholmsunge som kommer klättra och knåda bordet och stolarna med sin kärlek. Nu dags för maybe-pilen (kanske-högen). Into the abyss. Kyss
//H

måndag 11 oktober 2010

Bonne

Föddes i en bonnabasker, därför gillar jag bonnasaker som äppelpaj. Hellre ett riv mot kinderna än ett mindre, och gärna lite obekvämt och nött när vi ändå håller på. Det ska tusan i mig kännas att man begagnar dagarna de sina. Även om det blivit allt mer legitimt att göra sig ytterlighetsbekväm allt frekventtaligare, som tex den tossiga idén att binda fast en sängstump i ena änden på soffan eller all dennna kuddhets som överväldigar min förvåning invid somliga cafébesök. Har vi så beniga rumpämnen nuförtiden att man måste prinsessanpåärten-fjäska den till tystnad eller sitter jag och kämpar mot kuddhavet i onödan? Tacka vet jag bönnerna som tar sitt kaffe på höbalen och silart genom en sockerbit i tännerna på vägen ner. En gnutta hardcore, bara en gnutta tack. Jag klagar inte egentligen, jag säger bara att behöver inte jag behöver Boel, 28, i eskilstorp förmodligen inte heller. Ja tusan i mig vad det ska fjäskas där ute. Jag ska också fjäska lite nu innan sängen kallar mig till sin lott. Fötterna ska få sig en omtanke, något så underbart som. Sen kallar jag det för en dag och lägger locket på. Det var en bra en, tack!
Hopp

söndag 10 oktober 2010

Words do come easy

Om jag blev författare skulle jag lätt skriva på engelska! Man kan med engelska knorra till texter så att de får ett uppschwung - mycket handlar om orden i sig. Man kan hur lätt som helst blanda ett generellt samtida engelskt språk, med ett mer komplext och kanske äldre sådant, och kontentan blir inte bara rapparkalja, utan snarare succé. Jag har just nu två favoritord som snurrar runt i huvve. Stigmatiska sådana, men vackra som tusan. De liksom sitter så förbaskat bra i munnen! jag sänder er wikilänkar:

Abyss - Wiki
Void - Wiki
Void - Said by Sauron

lördag 9 oktober 2010

Ingen vila utan eld

Eldkvarn ska bli fulla för kärlekens skull, och jag höjer glaset; Amen broder.. Jag gömmer gitarren under tröjan och är kastad genom fönstret, vipps. Frihet. Imorgon blir en lång dag den med. Det här med helgvila är en fossil i mina minnen.
Banalt och opretentiöst ska jag först städa.
Hejhej! Amen!
H

fredag 8 oktober 2010

Fräcka Fredag

Dagen har hittils begynnt sig med uppvaknandet i en städad lägenhet. Nu har jag, en timme senare, också vaskat av mig och trimmat mustaschen, Mmmjepp, och sitter och sörplar nöjt ur ett glas med varmdricka.
Vi drar till skansen idag, senare, om en timme faktiskt. En timme på mig att samla ihop teckningsverktygen, stuffa ner dem i en väsktingest och vara begådd till tunnelbanan. Jag har aldrig varit på skansen förrut, det ska bli trevligt, trotts det kalla och regniga vädret. Hade där funnits en teckningsintresserad gud hade denna dag skänkts guldbeslöjade solstrålar att sirla genom umbralöven och över mitt ritblock. Vi sitter nog inne, eller, jag gör nog det. Där är det torrt för mig och min termos.
Tills åter//Hå

torsdag 7 oktober 2010

Freund auf ordnung

ORDNING, RAKA LED, GIV AKT..
ropar han uti kaoset men tingen ligger döda kvar där han lämnade dem. Ett dagskaos tänkte han och såg ut över röran med bedrövad min - Hur kunde en middag med kaffe på maten bli en hel lägenhet i uppror? Var det inte igår jag tvättade? Visst diskade jag väl imorse? Han erinrar sig själv bilden av honom själv stå böjd över spisen med stålullet rivande över järnen så spånen flyr uti ett svart dammmoln tillsammans med ett stänk inbränd linsgryta. Visst var det så! Bäzzt att kötta igång lite skönt disk-jockey-beat och fixa fint tills el Farso kommer morgondags. Med sig har han en massa pryttlar, resten av bohaget anläder och senare samma dag kommer jag jubla över den dammsugarrena känslan mitt golv aldrig förut känt. Thats right, hold me to it! Farsan kommer hit och åker vidare på Lördag - och jag, jag står till gladelig hushållstjänst för besöket. Familj och vänner - ni vet, ni är alltid välkomna hit! Begagna mina kvadrat och gör mig livssällis när ni vill.
Nu, jezt, sitter jag och planerar soffbord i huvudet, knapprar på dator med händerna och stirrar diskbelägenheten med ögonet. Vagelstatus; still there. Frågan är om jag int ska je IOU design ett produktförslag också, jisses ja. Vore jag inte så kloger som jag är, skulle jag tro jag va domm. Hä hä.
Gekramen H

tisdag 5 oktober 2010

Älvsjöfrisören pt.1

SOMMARENS SISTA ALIBI
Flög just genom luften och landade på golvet hemma hos Matilda och My i Älvsjö. Jag älskar att kompetensen finns i huset, som man säger, den finns faktiskt förbaskat ofta i huset. Den är bra på ditt och den är bra på dutt, och ingen är missunsam. Jag blir klippt av Mysse och alldeles just kom jag hem från ett Capoeirapass sällskapat av Fanny, som dessutom är en grym sångerska och ska lära mig att bättre orda sångstrupen någon gång snart. Och så är Eric duktig på massage, Oscar och Matilda på att baka och laga god mat... Ni är underbara att ha nära, mina vänner. Ni kan så mycket. Jag lär mig av er och som tack dokumenterar jag. Jag fotograferar vilt och ohämmat, och ni idkar kärlek med linserna på både mig och kameran mina fagra vänner. Imorgon ska jag ta underjordsvagnen genom tunnlarna till skolan och göra skäl av studiemedlet, nytt projekt - vet inte riktigt vad det går ut på ännu, men där finns säkert något underbart huvud som snappat upp klarare besked. Nu är det bingen med besked!
Nattisvis Dein geschenke

Kaffestundsanekdoteri

TÄNKT UNDER EN SJÄLVFIKA
Hösten - Om du vore ett fajsbok, skulle jag lajka. Någon läser högt ur en bok och världar stormar upp ur mörkret och färgar det djupt och i bakgrunden spelar John Williams sitt Harry Potter - Hedwigs theme, mystisk och kall som en köldhärjad kullerstensbygd inför allhelgona. Whats not to like, och ovanpå allt så skiner solen dagligvis, så även nu när jag andäktigt sitter och dricker mitt eftermiddagskaffe. Jag lyckades försova mig idag, flera timmar. Vad bättre är, är att jag upptäckte att det inget gjorde. Jag rockar dagen ändå! Vi rockar dagen ändå, togehter, you and I, we rock, we do, you know - I know, that we rock, for sure, its cool, we're cool, we rock this block with our rock, fow show!

Love H - Kaffe down by 70% - We've lost power. Kaffe down to 95%. Kaffe gone sir, Kaffe gone!

lördag 2 oktober 2010

stock photos


VACKRA SCENER I SCENERIET FT. ÖLAND/STHLM.
Detta finns runt omkring oss varje dag, förbaskat ballt. Varför härma när man kan närma, sig det ute i det vilda? Fake is boring, upp med fläsket och ut med sig, och finn att den friska luften gör gott för rosorna på kindämnet. Återvänd sen in och drick kaffe och ät en bit rykande färsk äppelpaj med någon du älskar så kommer du ha ett jävligt ballt liv, frände mi!

Blev klar med mina undersökningar av invaxade linnetyger i torsdags. Det tog många timmar inne i kemirummet på Konstfack, men det var värt det. Det fanns något otroligt tillfredställande med att smälta in de olika vaxblandningarna i tygbitarna med strykjärnet. Pyssligheten börjar onekligen ladda upp inför allhelgona som nu ligger just om hörnet och väntar med all sin förbannade mysighet. Hade en underbar höstdag idag. Solen sken och fick träden att lysa i guld, och under dem spatserade jag förnöjt omkring med en luxuöst mättad mage. Köpte bröd och äpplen på Bondens Marknad, dit lokala bönder kommer varje lördag fram tills november och säljer sina varor - utan mellanhänder eller e-ämnen. så förbannat värt. Jag köpte sesambröd och äpplen, om ni nu råkade undra. Mitt sällskap köpte då betydligt mer, vi gillart! På måndag blir det redovisning av linne/vax projektet. Jag är askunnig inom ämnet nu, så det känns stabilt - som dr. alban skulle skaldat. Därefter väntar nya projekt, som ännu döljs av en dimma av from ovisshet. Innan det, ännu igen, stundar jobb på Intiman. Men allra först ska jag möta upp med töserna tu; Cissi och Fanny för en flarra vin någonstans.

Kärleksvis,
er framförhållda Henk