Bonne

Föddes i en bonnabasker, därför gillar jag bonnasaker som äppelpaj. Hellre ett riv mot kinderna än ett mindre, och gärna lite obekvämt och nött när vi ändå håller på. Det ska tusan i mig kännas att man begagnar dagarna de sina. Även om det blivit allt mer legitimt att göra sig ytterlighetsbekväm allt frekventtaligare, som tex den tossiga idén att binda fast en sängstump i ena änden på soffan eller all dennna kuddhets som överväldigar min förvåning invid somliga cafébesök. Har vi så beniga rumpämnen nuförtiden att man måste prinsessanpåärten-fjäska den till tystnad eller sitter jag och kämpar mot kuddhavet i onödan? Tacka vet jag bönnerna som tar sitt kaffe på höbalen och silart genom en sockerbit i tännerna på vägen ner. En gnutta hardcore, bara en gnutta tack. Jag klagar inte egentligen, jag säger bara att behöver inte jag behöver Boel, 28, i eskilstorp förmodligen inte heller. Ja tusan i mig vad det ska fjäskas där ute. Jag ska också fjäska lite nu innan sängen kallar mig till sin lott. Fötterna ska få sig en omtanke, något så underbart som. Sen kallar jag det för en dag och lägger locket på. Det var en bra en, tack!
Hopp