Inkommande, utkommande pretentiösa livsdiversen som jag inte skyr göra mig emotionell över i tid och otid, minnen och nytt och overkligt att skramla samman och lämna här, för att våga låta glömma i förtroende. Ett schema över en abstrakt resa i en konkret värld, en odyssé i huvudbry. Välkommen!


lördag 18 april 2009

Monster


Who's your daddy now? Inte lika kaxig längre, va!?

Har spenderat förmiddagen på internet. Det är märkligt hur vetgirigheten ibland bara sätter fart. Vissa dagar är det som Hanna säger; "Allt är intressant". Dagens mest fascinerande historia är den om Ed Gein, Seriemördare.

"Edward Theodore "Ed" Gein, född 27 augusti 1906 i La Crosse, Wisconsin, död 26 juli 1984 på Mendota Mental Health Institute, Madison, Wisconsin, var en amerikansk seriemördare. Även om endast två mord bundits till honom. Han blev ökänd på grund av nekrofiliskt beteende (vilket involverade att skinnflå offer och gräva upp lik, han dekorerade sitt hem med likdelar, och skapade kläder och möbler av deras skinn). Förutom hans broders död 1944, som skedde under mystiska förhållanden, försvann sex människor från städerna La Crosse och Plainfield mellan 1947 och 1957."

- http://sv.wikipedia.org/wiki/Ed_Gein
Läs mer om Ed Gein på länken ovan. Fascinerande!!!!


Kalla mig sjuk i huvudet, men det är någonting som är intressant med seriemördare. De är ingenting annat än barn av sin omgivning och samtid, precis som alla vi andra. Någonstans har människan tappat sina empatiska och sympatiska förmågor och mer eller mindre driftat ut i det okända. Någonstans måste jag ändå tycka att det behövs galenskap här i världen. Någon måste passera gränsen för att vi ska kunna förstå vad som är rätt och fel. Och när någon passerar gränsen, eller ens närmar sig den, blir personen föremål för ickemänsklighets-epitet. De är visst människor, men vi mystifierar dem gärna och gör dem gärna till en kult. Josef Fritzl till exempel. Han går numera under namnet Monstret. Är han det monstret vi trodde på när vi tvingade mamma titta under sängen när vi var små, eller är han bara en förvirrad stackars människa som tappat sin verklighetsuppfattning och förmåga att empa- och sympatisera med sin omvärld, som så många andra? You tell me?

Nu ska jag ut och leka i solen, härlig morgon! KRAM//Henk Henk

Inga kommentarer: