Inkommande, utkommande pretentiösa livsdiversen som jag inte skyr göra mig emotionell över i tid och otid, minnen och nytt och overkligt att skramla samman och lämna här, för att våga låta glömma i förtroende. Ett schema över en abstrakt resa i en konkret värld, en odyssé i huvudbry. Välkommen!


söndag 8 februari 2009

Ansvaret

Var på möbelmässan i Stockholm för några dagar sedan. Jag upptäckte då vilket enormt ansvar som ligger på våra axlar. Min spontana reaktion till följd av möbelmässan var att jag fan inte vill hålla på med design längre. Design - Det ytligaste och mest kommersiella av alla yrken i hela världen. Billigt, snyggt, snabbt och kräng av det till högstbjudande. Det fullkomligen kryllade av saker. ögonen blev helt svettiga av att fara fram och tillbaka i sina hålor. Överallt satt män i kostym och kvinnor i höga kjolar och krängde möbler, pengar pengar pengar pengar pengar pengar. USH. Det är inte den värld jag vill leva i. Jag som trodde design handlade om att hjälpa människor, om konst, om människa, djur och natur. Jag ville inte pyssla med design längre. jag vill ju göra skillnad. Så i ett par dagar övervägde jag att kanske läsa psykologi eller arkitektur istället, bådadera är ett karriärbyte, men det gör mig ingenting, inte det minsta. Jag tänkte över det hela i ett par dagar och kom på att jag fan inte kan lämna det som det ser ut, jag kan inte rycka på axlarna och inse hopplösheten i designkonsumtionen. Det vore som att stå och titta på medans någon blir misshandlad. Genast kände jag ett brinnande ansvar. Inget mer sexigt godis, som Andreas Nobel från designfirman Ugly Cute så väl uttryckte det. I vår värld är det sexiga godiset det sista vi behöver. För att bevara vår natur och läka de sår vi skurit i jorden och himlen och haven, så behöver vi en ny form av hållbar utveckling och design. Möbelmässan kan dra sig högst andaktligen i skethålet for all I care, far åt helvete era prestige jagande, pengahungriga massproducenter som inte skulle tveka en sekund i frågan mellan moral och pengar.
In other news har jag gått och blivit Isbjörnsfadder på www.wwf.se vilket jag också tycker du ska bli. jag är student och har råd med det. en hundralapp i månaden, är som att strunta i att käka pizza en gång, its that simple, enkel moral.
Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon blir det tillbaka till skolan. Wopidooooooooooooooooo! Kramar!

Inga kommentarer: